Greta Gaphals och vindlande vägar

Igår var det dags att köra runt till alla härbärgen för att se att allt var i sin ordning och betala. Robert och jag gav oss iväg med gps:en laddad. Jag trodde att jag hade den ordentligt uppdaterad. Så var det nog inte… Eller så hade de byggt nya vägar det senaste året…

Vi kan ju säga som så att vi fick se mycket…

Greta heter hon förresten. Gaphals. Gps:en alltså. Det har min vän Lusa sagt. Greta är en sådan där gammal Garmin som gärna fastnar i ”Gör om rutt” helt otippat på sina ställen. Ett tag vart hon alldeles fnattig för att hon trodde att vi körde på en åker några kilometer. ”Gör om rutt” blev någon slags taktpinne när vi susade genom eucalyptusskogarna. 

Nåväl. Vi fick se mycket. Och här var på sina ställen lika vackert som år 2010 då jag gick här förra gången. Knotiga trollskogar, blommande ginst och klibbiga eucalyptusblad. Till och med en rostig myra. Kanske inte direkt levande och så men hon stod där så ståtligt utanför a Paso de Formiga som är ett av härbärgena. Det låg helt ute i det okända och vi fann det endast med lite tur eftersom vi inte kunde ge Greta någon specifik adress. 

Efter turen kunde vi konstatera att vi gjort ett bra jobb. 12 timmar senare hade vi hittat alla ställen utom ett och fått göra ett snabb byte av ställe då det förbokade stället i Melide var stängt när vi kom. Ibland får man bara tänka om. 

Så. Nu kan alla komma. Javisstja. Det gör de ju. Idag 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s