När jag växte upp var jag mörkrädd.
Skuggfigurerna jag upplevde var obegripliga och skrämmande.
Till slut lämnade de mig ifred.
Så till den milda grad att de var svårflirtade när jag ville ha dem tillbaka i tjugoårsåldern.
Det tog några år innan de ansåg mig färdig för att återigen stifta bekantskap med dem.
De från andra sidan.

Idag känner jag mig mera trygg med dem än med människor i vissa sammanhang.
Som ensam i en mörk skog eller ett mörkt hus. Hör jag ett ljud så lystrar jag till om det kan ha varit någon som tagit sig in och då kan jag bli på helspänn.
Men när jag konstaterar att det ”bara” är någon av mina vänner så blir jag lugn igen.

Bland mina vänner finns inte bara de som gått över utan idag även asarna och olika naturväsen.
Jag har exempelvis tomtar på loftet (plats för skratt…) som ser över huset och gör mig uppmärksam på när något är i görningen.

Dessa mina vänner är härligt sällskap när jag är ensam och stör mig inte nämnvärt.
Däremot kan de störa andra.
Numera bor nämligen min syster och hennes dotter på övervåningen i mitt hus.
De är inte fullt lika glada över sällskapet alla gånger.
Min vana att be asarna och andevärlden att vakta mitt hus när jag reser bort blev inte helt populärt när till exempel min mamma skulle gå genom mina rum för att låna mitt badrum en dag.
Då stod någon i vägen i dörröppningen så hon inte kunde komma förbi.
Det tyckte hon inte om…

Därför bad jag dem, på begäran, att hålla sig lugna tills jag kommer hem igen.
Det skulle jag inte ha gjort…
Då tog nämligen någon sig in i huset för första gången någonsin!
Någon som inte skulle vara där!!
Som tur är har jag Securitas som går in och kollar direkt när det larmar så ingenting blev stulet, inkräktarna sprang väl direkt det började tjuta kantänka.

Men nu har jag fått tillstånd att be asarna komma tillbaka.
De är ju trots allt där för min och vår skull.
Så nog kan man få hjälp av dessa för många osynliga vänner minsann.
Det gäller bara att sluta vara rädd och förstå att de gärna samarbetar med oss om vi ber dem.
Så tack Oden och alla andra som finns där i de andra dimensionerna, jag är taxam för att ni finns!
❤